40 år gammal hoj som startar på 4:e kicken efter oljebyte och vinterdvala. En Triumph kan man lita på i alla väder. Jag tog en liten tur i solen idag. Fan vad roligt! Den 44-årige gubben vaknade också till. Lite valpigt gasande över västerbron som sig bör och till allas glädje. Det har alltid varit mitt skönaste vårtecken enda sen jag var liten att höra hojarna dra på över stans broar i maj. Jag bjuder gärna på det härliga ljudet till alla stockholmare.
🙂
Jag sitter och tittar i statistiken för de sökord folk använt när de sökt i någon sökmotor och sen kommit till garagekultur. Det kan vara lite intressant. Här är en helt ny fras som jag aldrig sett förut. ”Kicka igång en Bonneville hur?”. Man ser framför sig hur någon person har köpt en läcker gammal bonneville från sextitalet, eller kanske gjort ett fynd i ett skjul hos en äldre släkting. Man har köpt en snygg skinnjacka och vill nu stila runt med sin balla hoj i vårsolen. Men hur får man igång den? Var sitter kicken? Finns det ingen startknapp? Varför är den inte som en modern motorcykel? Många frågor infinner sig. Hur ska man få reda på svaret? Man gör som vanligt man frågar Google, eller hur? Jag undrar hur det gick? Fick han nånsin igång den eller gav han upp och ligger hojen utlagd på blocket? Du som skrev in sökordet och sen kom in hit, om du återkommer kan du väl skriva en kommentar och berätta 🙂
Såhär beskrivs för övrigt startprocessen av en bonneville i 1970 år upplaga av instruktionsboken:
Kjelle visar med den näst senaste teknologin hur man på ett proffsigt och elegant sätt kan byta MC-Däck på Wheeler Dealer Kocksgatan 62 stockholm. En underbar studie av en däckofil i arbete.
Man kan hitta riktiga guldgruvor på nätet ibland. Kudos till Daniel K. Statnekov, en amerikan som skrivit en historik om den tidiga motorcykel-racingen i USA. Framförallt handlar det under 10-20 tal om board track racing som tog sin början när man tävlade med trimmade hojar på velodromer avsedda för trampcyklar. Till en början enbart två tävlande åt gången iom att det inte rymdes fler på banan utan att man riskerade att köra in i varandra. Senare byggde man enorma utomhusarenor där flera ekipage kunde tävla samtidigt i farter upp emot 200 km/timmen. Tänk dig vilket mod det måste krävas att köra i den farten på en velodrom där du kör längs en i princip lodrät vägg i kurvorna. Din enda skyddsutrustning är en skinnmössa, handskar, stickad ylletröja och ett par vanliga byxor. Kul läsning och bilder på snygga hojar och stjärnorna från den tiden.
En fantastisk produkt för dig som vill ut på mc-semester med din klassiker. Man kan ju inte ha en modern GPS när man kör en gammeltraja! Det går ju fetbort! Nä man vill navigera på klassiskt manér med denna lilla manick som man fäster på styret och där vägbeskrivningen rullas fram manuellt vartefter man tar sig framåt på landsvägen enligt den rutt man själv ritat dit med en vattenfast penna.
Snyggt och elegant! Beställ ditt exemplar från www.oldbikeshop.co.uk.
© 2024 Garagekultur
Tema av Anders Noren — Upp ↑
