Säger man Honda Gold Wing tänker de allra flesta på en stor överlastad motorcykel med massor av extraljus och fransar överallt. Ivan såg potentialen till en fräck Caféracer. Innan guldvingen blev en touringhoj så började hojen som Hondas fabriksräcer. Så nu har den här hittat tillbaka till sitt rätta element. Förutom att den är snygg att titta på så hade den ett mulligt ljud. Kommer säkert att höras mycket av den i stockholmstrafiken i sommar.

I familjens ägo har vi under ett antal år haft en T120 av årsmodell 1969, fullt fungerande och fortfarande i trafik. Men jag tänkte ändå att det kunde vara dags att uppdatera den. Så jag sålde den gamla och köpte en T 120 av årets modell. En mycket trevlig motorcykel har det visat sig. Stark och smidig, precis som den gamla, och än så länge verkar den hålla tätt från oljeläckage dessutom. Först trodde jag ni hade glömt att fylla på, eftersom jag inte hittade den traditionell fläcken på marken under motorblocket, men jag har kollat och det finns olja i motorn.

Det är ju lagom med nästan 50 år mellan den gamla och den nya modellen. Jag tänker att en Triumph, den äger man inte, utan man vårdar den bara åt nästkommande generationer. Så om 25 år när jag är 75 och min son är 50 så kan jag lämna över den i hans vård så att han kan få glädje av att få ta hand om en Triumph. Tills dess att han lämnar över den i sin tur till nästa generation. Efter ytterligare 25 år så kan det vara dags för våra kommande släktingar att byta till en av det årets modell.

Men. Jag blev bestört och orolig när jag tittade i serviceboken på den nya motorcykeln.  Efter 15 år och bara 24 000 mil så finns det inte utrymme i boken att fylla i fler schemalagda servicetillfällen. Vad kommer att hända då undrar jag nu? Tror ni inte att motorcykeln kommer att fungera längre än så? Eller skickar ni en ny servicebok efter detta tillfälle?

Vänliga hälsningar

Orolig knutte