Månad: november 2012 (Sida 1 av 2)

Kaffe och motorolja

Tänk vad bra man kan ha det för sig själv med en Triumph en helt vanlig söndag. Lite småpyssel i garaget. Ställde ventilspelet. Rullade ut hojen som villigt startade på andra kicken. Körde runt en stund på stan så att all olja skulle bli ordentligt varm och lättflytande för oljebyte. Själv blev jag lite kall om snoken. Satte på kaffe och fikade till det trevliga ljudet av droppande varm motorolja, och knäppandet av metall som svalnar. Svårslaget sätt att komma i psykisk balans och harmoni.

Tänk dig att du är handelsresande i korta varor, med råg i ryggen och rent mjöl i påsen. Föreställ dig då att du sladdar in på garageuppfarten hos en av dina kunder med denna Chevrolet DeLuxe. Titta bara på lacken. Guldflake. Formerna är som tagna ur en dröm.

Kunderna kommer att skriva på kontraktet och köpa dina varor osedda och be dig lägga på några extra procent på priset. Bara du lovar att du snart kommer tillbaka. Glöm allt du läst i managementböcker om försäljning och kundvård. Det är med en sådan här vagn man bygger långsiktiga kundrelationer på riktigt.

Adventspyssel: Gör din egen V8-stake

En rak fyra brukar man vanligen plocka fram till advent. Den som vill ha extra mycket stämning går ner i garaget och sätter enkelt ihop sin egen V8-stake. Plocka fram några lämpliga bitar fyrkantsrör i lagom dimension, fimpa i en snygg vinkel och svetsa ihop. Borra hål för att montera stiften. Tänd stiften och en härlig adventsstämning infinner sig. Addera tomtebrus (lika delar julmust och gin) för att fira din lyckade insats som trivselskapare i hemmet. Staken kan med fördel motivlackas med flammor. Eller varför inte hammarlack? För att skapa illusionen att små tomtar hamrat till den i sin tomteverkstad.

I motorcyklistens verkstad

-Hur ofta lämnar du in din motorcykel på service?

-Ha aldrig! säger amatörmekanikern kaxigt, sånt där fixar man ju själv.

Men det är inte alla som meckar som kan ta sig titeln amatörmekaniker fastslår författaren till denna skrift ”The Motorcyclists Work Shop”.

Jag trodde själv innan jag bläddrat i den här boken att det räckte att man med entusiasm lustfyllt gav sig i kast med att mecka hoj och lära sig det man behöver veta efter hand.

Men nu förstår jag att det krävs att man med stort allvar, noggranna förberedelser och omfattande studier närmar sig uppgiften. När man sedan efter en avsevärd tidsrymd skaffat sig en stor kunskapsbank genom egna erfarenheter. Det är först då man så småningom kan få rätten att, i den närmaste bekantskapskretsen, få kalla sig amatörmekaniker.

En äkta amatörmekaniker vet även att det krävs en väl planerad och korrekt utrustad verkstad med norrfönster för att på ett riktigt sätt kunna genomföra en vanlig service på sin frihetsmaskin.

Moloket och med svansen mellan benen ska jag nu bättra mig och följa råden i denna skrift för att kanske i en avlägsen framtid kunna skriva titeln motorcykelamatörmekaniker på visitkortet.

 

« Äldre inlägg

© 2024 Garagekultur

Tema av Anders NorenUpp ↑