Det är lite stressande med den milda vintern. Man ser i flödet på nätet hur pojkar och flickor rullar ut sina hojar ur garagen och tar en runda på torra vägar. I Februari. Mycket märkligt. Obehagligt när man själv bara har hojar som är i stadiet klart, till halvklart. Med bara lite småfix kvar. Som alla vet är det småfixandet som tar längst tid. Alla dessa små fästen som ska svetsas om. Alla dessa elsladdar man klippt av som ska kopplas ihop på ett mystiskt vis.

Oron börjar komma krypande. Det trivsamma pysslandet börjar sakta förbytas till en ångestdriven aktivitet. Som varje år. Men vad fan, ångest är ju vår arvedel som poeten och ledamoten i Svenska Akademien, Pär Lagerkvist, skaldade. Troligen är ångesten ett nationellt sädrag i vårt land att hylla, Lyssna på poetens ord:

“Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen. “

På något sätt ska det väl kunna bli motorcykel även i år. Det brukar ju bli det.

Dagens Glädjeämne:

Svenska Cupen är i full gång och ger en försmak av att snart blir det allsvensk fotboll med allsång och bengaler i glada vänners lag på Söderstadion. Idag slog Bajen på ett enkelt sätt de där pojkarna från bromma på Grimsta. Trevligt.