Kategori: Konspirationsteorier

Ikigai

Läser lördagsbilagan i Dagens Nyheter. Det helt nya sättet att finna meningen med livet är tydligen att följa instruktionerna i den japanska metoden IKIGAI. Ok, det kanske kan hjälpa mig. Läser vidare med ett öppet sinne. IKIGAI betyder, enligt artikeln, “meningen med att finnas till”. Nu börjar jag få en liten klump i magen. Tänk om det visar sig att det inte finns någon MENING med att JAG FINNS TILL!?

Häller upp lite mer kaffe och vänder blad. Här finns ett formulär som man kan fylla i för att se om det finns en mening med att man finns till. Fyra olika områden ska fyllas i. Om jag förstår det rätt så finns det en mening med att man finns till, när man kan fylla i detta formulär korrekt. Det handlar om att få balans mellan livets olika områden. Det finns även instruktioner om hur man kan klippa ut det ifyllda formuläret. Kanske för att man sedan ska sätta upp det på kylskåpet. För att på så sätt bevisa för alla som besöker ens bostad att det finns en MENING med att just JAG FINNS TILL. Se här bara!

Högst upp i formuläret ska man skriva vad man älskar, det man “brinner” för, det man har passion för…..brinner för? Det första som kommer till mig är att röka, det brinner ju iallafall och att svetsa, bränna fossilt bränsle i gamla fordon. Klart.

Nästa kolumn är att man ska skriva det man är bra på….kröka kanske? Skrota i garaget är ett annat förslag som jag skriver dit. Sitta med polare i garaget och kröka och dra rövarhistorier om sånt som kanske eller kanske inte har hänt. Det är ju något jag övat på mest ihärdigt i livet. Det blir nog bra.

Nästa avdelning är att fylla i sånt man kan få betalt för, inte vet jag, Göka kanske? Men vettefan om nån skulle betala för att göka med ett medelålders småtjockt vrak. Jag hoppar över det så länge.

Ojoj, sista kolumnen sätter spiken i kistan. Fyll i det världen behöver……fem rader. Ska jag uppfylla det? ALLT, det som världen behöver?!

Måste nog fundera på om det finns en mening med att jag ska få finnas till…..

Jinxad eller drabbad av GarageGremlins?

En gammal Chopper Triumph

Här har man nu en choppertraja klar för besiktning. Allt verkar funka som det ska efter en liten provtur. Solen skiner. Livet känns toppen. Man ringer sin gode vän Tolle och frågar om han är sugen på en hojtur. Självklart är han det. När vi ska åka iväg från hans ställe så går min hoj helt plötsligt bara på en burk. Knepigt. I med nya stift. Allt verkar funka som det ska igen. Härliga tider.

Vi ger oss av på kringelikrokvägar i Roslagen. Tolle kör upp jämsides och försöker säga något. Svårt att höra vad han säger “öka farten” är det vad han säger?? Jag vet inte, troligtvis, jag drar på. Vi stannar vid en stoppskylt, och han meddelar att det ryker som tusan om min hoj. Ok, den går väl lite för fett. Jag tar hand om det när vi kommer hem.

Nästa gång vi stannar ser jag ett långt spår av oljedropp efter min hoj. Riktigt ordentligt läckage. Motorblocket är fullt med olja som verkar komma pulserande från stötstångsröret. Vad är nu detta? Den var ju i toppskick i morse! Helt plötsligt dör hojen dessutom utan synbar anledning. Ingen belysning. Ingen gnista. Jag rycker lite planlöst i sladdarna, och den går att starta igen. Måste se över elen också när jag kommer hem.

Livet leker och allt känns toppen. Tills helt plötsligt, när jag ska växla upp efter en kurva. Kopplingsvajern går av. Nu är jag redo att ge upp och låta choppern bli en trailer queen.

Men Tolle ger mig mod att prova att köra hem den “det är ju inte så mycket trafik, det kommer att gå bra”. Jag kickar igång hojen och han puttar upp mig i fart så jag kan lägga i ettan, sen lyckas jag faktiskt hitta rätt varvtal och hastighet så jag får i alla växlar och kan ta mig hem utan att behöva stanna någon gång på vägen. Jag tappar bort Tolle på vägen, men han sladdar in framför mitt garage efter en stund. Öppnar sin packväska och plockar fram min luftburk som tydligen flög av längs vägen. Vilken bra kompis att åka hoj med!

Men, så här många missöden på en liten finåkartur är ju inte normalt.

Nu undrar jag. Är jag Jinxad, för att jag sa att hojen var i toppskick inför besiktning? Eller, måste jag sanera garaget för att det blivit angripet av Gremlins?

 

Växlande molnighet

 

Det är en vecka mellan bilderna. Förra veckan snö. Igår var det strålande sol och en vacker vårdag som gjord för en hojtur på torra grusvägar. Idag är det sviinkallt och regn. Vart är världen på väg? Man får passa på att njuta så fort solen visar sig.

 

Tre önskningar

motor

Ibland kan man oroa sig för framtiden. Hur ska det bli med allt? Kommer det att finnas jobb till alla som vill jobba? Kommer jorden att koka över av växthuseffekterna? Kan man svalka sig med ett glas öl? Kommer man att få starta en förbränningsmotor i framtiden utan att riskera dödsstraff? Kan vi slippa att tvingas handla med oljeproducerande länder med tvivelaktiga regimer? Jag vet inte. Men det verkar som att man borde testa Björn Gillbergs recept på att koka metanol på ved från den svenska skogen och ge det en chans. Det uppfyller iallafall tre önskningar:

  1. Vi blir självförsörjande på drivmedel. Vi har ju gott om skog.
  2. Det skapar massor med jobb, och räddar kanske skogsindustrin.
  3. Man kan även i framtiden njuta av ljuvligt V8 muller en försommarmorgon, från en bil tankad med fossilfri metanol.

Några länkar:

http://www.dn.se/arkiv/motor/skogen-kan-pa-sikt-driva-alla-vara-bilar/

http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Metanol-ersatter-vatgas-som-framtidens-bransle.aspx

http://www.dn.se/motor/forskaren-helt-ratt-satsa-pa-metanol/

 

Med cykeln som vapen

cykelhuligan1

Man har ju länge anat att det lurar ett lömskt sinne hos de som regelbundet använder trampcyklar. Särskilt tydligt är det i hufvudstaden. Men man trodde att det bara var dåligt omdöme som gjorde att cykelhuliganerna cyklade mot rött, körde farligt nära mellan barnvagnar på trottoaren och liknande. Men jag har nu kommit över en liten pamflett som visar att det är en överlagd strategi från vissa cykelhuliganer att bekämpa allmänheten utanför sin egen klan med cykeln som vapen. Tag varning! Eller memorera instruktionerna om du någon gång själv befinner dig på en lånad trampcykel på väg hem från krogen och din framfart hindras av en gånghuligan.

Eller så fortsätter du att köra din Triumph. Stilfullt, snabbt och elegant kryssande mellan bilarna, på det ädla, trivsamt mullrande och storsinta sätt som har gett oss förare av så kallade bustrajor epitetet “Gentlemen of Motorcycle Sports”.

cykelhuligan2

cykelhuligan3

© 2019 Garagekultur

Tema av Anders NorenUpp ↑