Etikett: café racer (Sida 1 av 2)

Till havs!

Några livsnjutare ville suga ut den sista biten av sommarens sötma. En hojtur, en båttur, en stuga och en vedeldad bastu i Ålands skärgård, så löd planen.

Elva startande hojar skulle sammanstråla från olika håll och mötas upp vid färjan i Grisslehamn till Eckerö. Ombyggda motorcyklar från det ljuva sextio-och det hippa sjuttiotalet som sig bör. Ett av de snyggaste startfälten man kan tänka sig.

Magnus från Sundsvall startade med sin Norton redan tidigt på fredag morgon. Dessvärre, på grund av tung packning sprack hans fina alutank redan i Gävle. Där fick hojen husrum hos Bockens MC (fina människor). Magnus fortsatte färden med tåg och buss.

Ett annat gäng startade i Stockholm och skulle möta upp mig och Svenne på en mack i Norrtälje.

Svenne och jag stod vid macken på utsatt tid. Vi väntade och väntade. Väntade och väntade.

Var har de tagit vägen frågade vi oss? Nu börjar det bli brådis till färjan sa vi till varandra.

Plötsligt hördes ett karaktäristisk smattrande ur piporna på Tompas Chopper, han rullade in på macken och kunde berätta att Milles hoj fått elfel och stod fastlåst i ett träd samt att Ricard fått punktering. Luften läckte ut trots punkasprej.

Nåväl vi hade inte tid för några meckstopp. Mille och Ricard fick skjuts och vi kunde fortsätta färden utan missöden.

Rätt bra ändå. endast tre haverier av elva möjliga. helgen förflöt sedan helt enligt plan. Fint väder, bastubad, dopp i havet. Hojturer runt Åland och en hel del god mat, öl och sprit.

Slutligen. För att förmedla den finstämda känslan av denna resa ytterligare, vill jag passa på att påminna om den finlandssvenske skalden Jonatan Reuter, född 27 juli 1859 i Ekenäs, Finland, död där 10 november 1947 och författare av dikten Till havs.

Till havs

Nu blåser havets friska vind ifrån sydväst Och smeker ljuvligt sjömans kind av alla vindar bäst!

Till havs, till storms, du djärva jakt, Till storms, till havs, var man på vakt, Till havs!

På endlös led är livet fritt, ej trives tvång, När havet sjunger, grönt och vitt, sin höga frihetssång

Till havs, till storms, du djärva jakt, Till storms, till havs, var man på vakt, Till havs!

Sväll härligt, sköna segel, sväll i vindens dust, Flyg fram med fröjd mot vågens fjäll i stundens högsta lust!

Till havs, till storms, du djärva jakt, Till storms, till havs, var man på vakt, Till havs!

ABC för en gammal Triumph

Triumph café racer

AMAL

Brukshoj

Chrome

Drömhoj

Elfel

Förgasarkrångel

Genomblöt

Haveriskräck

Inspirerande

Jävla skithög

Kickstart

LUCAS

Motorhypokondri

Njutning

Oljeläcka

Packa verktyg

Quarterbridge Isle of Man

Rock N Roll

Solsken

Touringhoj

Underbar

Vibrationer

Whitworth

Xtra vajrar, glödlampor, nipplar och skruvar….

Yin o Yang

Zen

Återvinning

Äventyr

Ösregn (särskilt vid haverier)

Vintage Triumph

triumph-60tal

Jag var över till Sigge på Brryds för att göra lite affärer med gamla trajadelar. På klubben står denna sextitals Bonneville. Förmodligen rätt unikt idag att hitta en sån här orörd hoj.

Den har haft några få ägare och överlevt ett par hårda år på 70-talet. Bakflyttade fotpinnar och clubmanstyre skvallrar om att det gasats friskt en gång i tiden. Sedan har den blivit inställd i en lada 1979.

Nu har ägaren bestämt sig för att det ska köras hoj igen och bett Sigge titta igenom den och se om den går att starta. Det är ju kul om den kommer ut i trafik till våren. Sigge menar att det som finns mest av idag när det gäller gamla trajor är nyrenoverade, superfina hojar som ägaren inte vågar åka med för att den är “för fin” och kan bli smutsig.

Det har gått åt fel håll när folk köper en vintagehoj som ett museiföremål att titta på i garaget. Man köper ju en sån här hoj för att man vill ha den att köra runt på. Ordet vintage betyder ju “gammal vara av god kvalitet”, det vill säga, den håller att köras med. Den mår till och med bättre av det än att stå still och kärva ihop.

En fördel är ju också att den kan ha så många skepnader, caféracer, chopper, hopper, bobber, ökensläde eller scrambler. Tröttnar du på ett utseende så är det bara att bestämma hur du vill bygga om den, och sätta igång.

Vi bestämde att det måste köras mer motorcykel, och att vi måste locka ut folk att framför allt köra mer med sina gamla motorcyklar. Dessutom kunde vi än en gång konstatera att en gammal Triumph inte bara är den bästa, utan även den vackraste motorcykel som finns.

Drömhojen

Alla har vi väl en drömhoj som vi går och suktar efter. Abbe har hittat sin. En Moto Guzzi 750 Sport. En äkta café-espresso-racer. En motorcykel som bara tillverkades under 1974.

Abbe berättar att det som tände intresset för märket var en reklamfilm under 90-talet där en snubbe körde runt på en Moto Guzzi. Det såg fräckt ut. Det var på den tiden då harleyfebern härjade som värst. Det kändes roligt att se något helt annorlunda.

-Men varför just 750 Sport?

-Hmm, ja det finns ju andra fina Guzzimodeller från samma period, den där med röda ramen och så V7. Men på något sätt så har 750 sport den mest utpräglade 70-talsdesignen med den kantiga tanken och kutsen tillsammans med den speciella lacken. Den är snygg helt enkelt, och väldigt tidstypisk.

Åren gick och Abbe avverkade en Laverda och ett par Yamaha XS, en byggdes om till chopper och en annan blev caféstukad. Tanken på att ha en Guzzi fanns ändå där i bakhuvudet och när han fick syn på en 850 T i en annons så ringde han på den. Det var maj och hojen fanns i Gällivare. Abbe tänkte att det kunde vara najs att packa ner tält och fiskegrejer och ta en skön premiärtur hem till Stockholm när han väl hade köpt hojen.

-När jag såg snön i Gällivare. Det var då jag på riktigt förstod hur avlångt det här landet är, skrattar Abbe. Han fortsätter; Det var en mardrömsresa. Hojen gick som skit på ena cyllen, smällde och hackade eller gick inte alls. Enda sättet var att köra med full choke på den förgasaren. Avgaskröken lyste vackert körsbärsrött i mörkret den natten när han körde genom vårt kalla och avlånga land. Det visade sig sedan att det var fel på tändningen.

Väl hemma så fixade han till hojen och försökte få till den att likna en 750 sport. Men när man håller på sådär och nästan har det man egentligen skule vilja ha. Då inser man ju att man måste ha originalet. Hur ska man hitta en motorcykel som aldrig sätts ut till salu?

Abbe kontaktade fordonsregistet och fick reda på att det endast finns tre exemplar inreggade i Sverige. De två första han ringde till sa tvärt nej. Den tredje var misstänksam i början. Kanske inte så vanligt att folk ringer och öppnar samtalet med; “Du har en motorcykel som jag skulle vilja köpa”. Så småningom kom man fram till ett pris som kändes bra för båda parter. Drömhojen var hemma.

Det här var Abbes historia. Vad drömmer du om för motorcykel? Skriv gärna en kommentar och berätta.

Back street chilli

Det var GARAGEKULTUR Back to Work Tour. Vi träffades på Rost och käkade en riktigt bra chilligryta. Massor av kul motorcyklar att titta på. Hembyggen och klassiker i bruksskick var i majoritet. Det är ju så man vill ha det, hojar utan blingbling som används. Sköna lirare att snacka med. Åktur på härliga vägar i solnedgången. Det kanske inte är så tokigt att vara tillbaka i stan ändå?

Kolla särskilt in bilderna på de två 20 tals Harleys som dök upp. Båda används som brukshojar. Lasse Valand Andersson har anmält sin hoj till tävlingen Cannonball run för gammelhojar kust till kust i USA. Det är den som står lutad mot väggen med Iggy Pop postern bakom. Gå till Broken Spoke om du vill läsa mer.

 

« Äldre inlägg

© 2020 Garagekultur

Tema av Anders NorenUpp ↑