Lästips: Punkjackan

Vad är det som får en person att jaga efter en gammal sliten jacka med flera kilo nitar på? Och betala tusentals kronor för den? Vad är det som får en person att sätta sig på en antik oljeläckande traja eller en rykande stelbent gammal chopper som knappt går att köra? Sitta och skumpa i en Hotrod? När det finns moderna och bekväma alternativ.

Det handlar om en känsla. Det handlar om attityd och stil. En känsla av något som får en att må bra och känna sig stark och upprorisk. Fredrik Strage beskriver det bra i dagens morgontidning. Läs krönikan här.

 

En veterantratt

Georg tycker att jag borde bli klar med hdn. Han skickade en frestande bild på en veterantratt som han hittade på en loppis i Nyköping. I Nyköping har de verkligen allt måste man säga. När jag lyckats  hitta elfelet på hdn och fått den att fungera så är tratten min. Snacka om morot. En äkta kvalitetstratt från en nyköpingsmarknad. Det är grejer det.

Borde funka finfint till att fylla på olja i en veteranhoj. Kanske även till att fylla på svartkrut i ett Wredesgevär från 1860.

För övrigt måste skytte med svartkrut och mynningsladdare vara en trivsam hobby.  Inget slentrianskjutande med halvautomatiska moderna vapen med förslappande tillbehör som mörkerkikare och kikarsikte. Nej. Här handlar det om en riktig hobby för den kvalitetsmedvetne livsnjutaren som med skarpa sinnen och en känsla för stil idkar sitt skarpskytte.

Tänk dig bara en sån sak som att att du gjuter dina egna kulor i källarens vapensmedja under gemytliga former. Mysigt.

Det sägs att rekylen i svartkrutsvapen inte är skarp utan mjuk och behaglig. En lagom trevlig syssla i goda vänners lag kan man tänka sig. Tävlingarna genomförs genom att 13 skott avfyras under en tid av 30 minuter, de 10 bästa skotten räknas. Värdigt och med känsla helt enkelt. Tror att man efter en tävling i svartkrutskytte gärna sätter sig på en veranda med ett glas Punsch för att där njuta av en förhoppningsvis grandios prisceremoni.

Nöjda kunder

Roligt med kunder som gillar det man gör. Två inskickade bilder på män med smak som köpt varsin tröja med ormloggan på. Tack ska ni ha! Kul att se!

Bildbevis: Tröjor från garagekultur gör sig både hos smeden och på en grafisk designer i kontorsmiljö.

Hmm, det är väl lön för många idag? Köp en tröja från Garagekultur för pengarna!

Jag är jävligt avundsjuk på skägget som pryder mannen på den här bilden. Ett sånt skägg ska jag också önska mig till jul.

Därför läcker Triumph olja (en teori)

Erik hittade en insändare i en gammal MCM från 1993 som han skickade till mig i ett mejl. Troligen med avsikt att reta en gammal trajaåkare. Insändaren Norton U Eriksson undrar över varför trajaåkare tappar ur olja vid service. Det ska man ju inte behöva eftersom Triumph läcker ur oljan på egen hand så att säga och det är bara att fylla på med nytt. Jag tror att det är konstruktörens avsikt att det är på detta sätt. Ingen vill riskera att åka runt med gammal olja i motorn.

Teori:

Triumphingenjörerna insåg faran med motorolja som passerat sitt bäst före datum i ett tidigt skede och monterade därför in självutskruvande bultar, som vid 5800 varv i en vanlig triumph långsamt vrids moturs så att oljeläckan automatiskt anpassas till den nuvarande brukarens körstil och därigenom hindrar att man kör med gammal och dålig olja. Som många ägare av andra motorcykelmärken ofta gör.

En lärdom ur livets skola:

Upptäckte häromdagen att vipphusen satt lösa på min Triumph, därav mysko oljepöl på transkåpan som nu fick sin förklaring. Bultarna kan behöva skruvas åt ibland. Glöm inte det.